John Ajvide Lindqvist – hur miserabelt att vara barn och dricka människors blod för att överleva

John Ajvide Lindqvist. Foto: Mia Ajvide

Han har varit trollkarl och ståuppkomiker, hans böcker finns utgivna i 31 länder, hans berättelser har transformerats till filmer som Låt den rätte komma in och Gräns. Under Skrivarhubbens lördagskväll kommer John Ajvide Lindqvist till Jönköpings litteraturhus och berättar om sitt skrivande.

John Ajvide Lindqvist karriär som författare inleddes 2004 med en roman om vampyrer och året efter med en roman om zombier. Det skedde innan underhållningsvärlden översvämmades av de klassiska skräckvarelserna.

­ – Jag försökte fråga mig själv hur det verkligen skulle vara om dessa gestalter existerade, bortanför genrekonventioner, berättar han.

I Låt den rätte komma in hanterar författaren vampyrmyten på ett annorlunda sätt genom att låta monstret vara ett barn som har samma behov av lek som andra barn, samtidigt som den klassiska vampyrens drifterna finns kvar.

– Hur miserabelt och ensamt skulle inte livet vara för ett barn som tvingades dricka människors blod för att överleva.

Även zombiegenren förnyas i Hanteringen av de odöda genom att de döda vaknar men inte är aggressiva, som det klassiska monstret, utan mer av ett sanitärt problem för de levande. De klassiska monstren har i all enkelhet blivit mer mänskliga:

– Jag tror att det gör det enklare att identifiera sig med, eller åtminstone förstå monstren och detta har gjort att berättelserna nått ut även till människor som normalt inte läser skräck, berättar John Ajvide Lindqvist.

Båda böckerna har filmatiserats. Låt den rätte komma in av Tomas Alfredson men boken blev också Let me in i manus och regi av Matt Reeves. Hanteringen av de odöda regisserar Thea Hvistendayl just nu efter ett manus av författaren själv.  

På sin hemsida berättar John Ajvide Lindqvist att han är tacksam över att de två första böckerna och filmatiseringarna ofta leder in läsare i hans författarskap. I den tredje romanen Människohamn (2008) förändras mycket, där blir själva havet det som för människor tillbaka från döden men det drar också till sig andra in i efterlivet. Även om de tydliga och visuella vardagsbeskrivningarna finns kvar tenderar det övernaturliga att förstärka en allmänmänsklig kärna hos gestalterna.

– Jag har blivit alltmer intresserad av det transcendentala elementet hos det övernaturliga. Hur det erbjuder människan en chans att ta sig utanför de jordbundna villkoren. Monstren som en möjlighet lika mycket som en fasa. Därför har jag en tendens att skildra människor som är vilse i livet eller föredettingar. Människor som upplever sig ha något att vinna på att lyssna till viskningarna från den andra sidan.

Det blir tydligt i trilogin Himmelstrand (2014), Rörelsen (2015) och X (2017) där det övernaturligas olika skepnader oväntat en dag dyker upp i människors vardag. Även den nyligen utkomna Vänligheten (2021) är en bok som snarare undersöker vad som händer om något transcendent tar sig in i tillvaron än spelar på klassiska skräckeffekter. När innehållet i en mystisk container läcker ut slutar människorna i Norrtälje att vara vänliga mot varandra.

John Ajvide Lindqvist. Foto: Thron Ullberg

John Ajvide Lindqvists skrivande omfattar också filmer, till exempel succén Gräns (2018).

– Jag har alltid skrivit filmiskt i så måtto att jag utgår från bilder, scener. Tyvärr använder jag mig också en hel del av tankar, inre monologer. Dessa måste externaliseras i form av dialog eller händelser när jag sedan gör manus av berättelsen. Men i stort sett så ser jag allt som en film redan när jag skriver romanen och så har det varit redan från början.

John Ajvide Lindqvist är den mest framträdande skräckförfattaren i Sverige. Till och med Stephen King menar sig, trots skepsis mot översatta böcker, läsa svensken med intresse. På hemsidan finns en stor mängd berättelser om bakgrunden till de olika romanerna och andra skrivprojekt, men också en skrivarhandbok: Misslyckas igen, misslyckas bättre: Anteckningar om skräck och skrivande (2018). För John Ajvide Lindqvist handlar skrivarprocessen till att börja med om bilder.

– Jag har mängder av lösryckta idéer och bilder i huvudet. Ibland uppstår länkar som kopplar samman dessa bilder, och då börjar en berättelse ta form. Sedan antecknar jag väldigt mycket, försöker få storyn att ta tydligare gestalt genom att ställa en massa frågor till mig själv.

Till sist har han samlat på sig så många svar på sina frågor att han kan börja själva skrivarbetet.

– Ofta är berättelsen då mycket fragmentarisk och jag vet inte hur den slutar.  Det kan jag bara ta reda på genom att faktiskt skriva den. Följaktligen är jag en sopa på att skriva synopsis, berättar John Ajvide Lindqvist.

Läs exklusivt material och få veta mer om John Ajvide Lindqvist här: Johnajvidelindqvist.com

Köp biljett till Skrivarhubben den 4-5 december 2021 här: Skrivarhubben